Med anledning av allt prat om skriftliga betyg och omdömen, kan jag tänka mig att en del föräldrar till funktionshindrade barn känner oro. Jag har ju själv två funktionshindrade barn, som lyckligtvis går i anpassade skolor, men man undrar ändå.….och funderar på alla de barn som går i vanliga klasser där kraven är helt annorlunda och ibland blir bemötta med total okunskap. Dessvärre är det så att väldigt få inom lärarkåren har fördjupad kunskap om funktionshinder och hur det yttrar sig.
För den som är funktionshindrad, oavsett om man har diagnos eller ej, bidrar betyg och omdömen oftast till inget annat än att bekräfta utanförskapet och känslan av att vara annorlunda.
Det enda positiva jag kan se med skriftliga omdömen är att man tidigt kan upptäcka de elever som har problem. Men det räcker ju inte, skolan måste också kunna göra något åt det och vara beredda att sätta in det stöd som behövs. Det borde de förresten kunna göra redan idag, i hela landet, och inte bara i vissa “upplysta” kommuner. Det ska visst finnas en lag om det där med särskilt stöd, men den följs tydligen inte överallt. Så antagligen är den inte särskilt viktig(ironi).
Jag var inne på skolverket och hittade följande information om hur skolan ska förhålla sig till elever och deras betyg när det finns funktionshinder med i bilden , informationen var senast granskad: 27 oktober 2006.
![]()
Svar: I grundskoleförordningen finns en bestämmelse som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka mål som eleven ska ha uppnått om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har ett funktionshinder av något slag. Den här bestämmelsen har kommit till för att alla elever ska ha möjlighet att gå igenom grundskolan med godkänt resultat och kunna gå vidare i sina studier. Motsvarande bestämmelser finns också för gymnasieskolan.
För en elev med funktionshinder kan det vara omöjligt att nå vissa mål. Här är några exempel:
En elev med grav synskada kan inte i samma utsträckning som andra elever ta del av bilder, kritiskt granska dem och beskriva dem. Möjligheterna att inhämta och tillgodogöra sig skriftlig information kan vara begränsade. Eleven kan heller inte orientera sig i okända marker på samma sätt som andra elever. Det kan vara svårt att använda mätinstrument, ritningar och kartor liksom att i bild presentera idéer till ett arbete. Möjligheterna att ta del av innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater är också begränsade.
En elev med rörelsehinder kan vara oförmögen att hantera vissa redskap och viss teknisk utrustning på ett funktionellt sätt och att framställa bilder med vissa tekniker. Det kan vara svårt för eleven att på egen hand tillaga och arrangera t.ex. en måltid. Likaså kan möjligheterna att spela på olika instrument vara begränsade genom rörelsehindret.
För en elev med talskada kan det vara omöjligt att berätta eller genomföra andra uppgifter muntligt. Det kan vara svårt att delta aktivt i samtal och diskussioner och att redovisa ett arbete muntligt.
Bestämmelser om funktionshinder finns också för de högre betygen, VG och MVG (SKOLFS 2000:141).
Meningen med de här bestämmelserna är inte att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelserna har inget med “svaga” eller “starka” elever att göra. De handlar om det direkta sambandet mellan ett funktionshinder och möjligheten att nå de mål som alla elever ska uppnå eller uppfylla de betygskriterier som finns uppställda för ett visst betyg. Det kan således gälla såväl elever som når högsta betyget i många av skolans ämnen som elever som huvudsakligen når betyget godkänt.
Det är viktigt att i detta sammanhang skilja mellan kunskaper och möjligheterna att redovisa dessa. I ämnet historia, exempelvis, finns knappast några mål som inte kan nås av en elev med funktionshinder. För en elev med läs– och skrivsvårigheter kan det dock vara svårt att i skriftliga prov visa sina kunskaper. Eleven måste då få visa dessa på andra sätt, t.ex. muntligt eller i form av drama, bilder och collage. Undantagsbestämmelserna ger dock inte möjligheter att göra någon “snällare” bedömning av elevens kunskaper i historia med hänvisning till att ämnet kräver mycket läsning. Det är skolans skyldighet att under hela skoltiden ge elever som behöver det alternativa möjligheter till lärande.
Det bör också nämnas att svårigheter som orsakas av exempelvis sociala omständigheter, familjeförhållanden eller av att eleven kommer från ett annat land inte innefattas i de här undantagsbestämmelserna. Att stödja och hjälpa elever med sådana svårigheter är naturligtvis inte mindre viktigt för det.
Svar: Många av de frågor som Skolverket får handlar om bedömningen av elever med läs– och skrivsvårigheter eller dyslexi. För en sådan elev tar det lång tid att läsa en text och att uttrycka sig skriftligt.
Läs– och skrivsvårigheter kan få följdverkningar för elevens studier i allmänhet. Inte minst ligger läsning till grund för en stor del av lärandet. Mål eller betygskriterier som ställer krav på förmågan att läsa och skriva kan då vara exempel på sådant som läraren kan bortse från vid betygsättningen. Undantagsbestämmelserna är dock inte till för att rent allmänt göra det möjligt för läraren att bortse från mål som ska uppnås och betygskriterier som gäller för ett högre betyg. Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms.
Svar: Ja, det kan den. Se svaret på frågan “Vad säger undantagsbestämmelserna…” för att läsa om undantagsbestämmelsen. Elever med Aspergers syndrom tillhör den grupp elever där lärare i samråd med andra berörda avgör om detta funktionshinder utgör ett direkt hinder för att nå vissa mål eller kriterier.
För elever med Aspergers syndrom kan vissa mål och delar av mål och kriterier ställa till särskilda problem. I ämnet svenska på grundskolan kan en elev med Aspergers syndrom ha svårt att “aktivt kunna delta i samtal och sätta sig in i andra tankar” eller “…göra iakttagelser av eget och andras språkbruk”.
I ämnet matematik på grundskolan kan en elev med Aspergers syndrom ha långtgående förmåga att lösa matematiska problem men ha svårt att exempelvis “…redovisa sitt arbete med logiska resonemang…” (VG-kriterium) eller “…ta del av andras argument och utifrån dessa framföra egna matematiskt grundade idéer” (MVG-kriterium).
I flera ämnen förutsätts eller uttrycks att eleven ska kunna “samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter” vilket en elev med Aspergers syndrom kan ha svårt för.
Konkreta problem kan även vara att eleven inte vågar prata i grupp eller har svårt att komma ihåg. Eleverna behöver mycket handledning och vägledning och deras funktionshinder är också mycket olika sinsemellan.
Det krävs stor professionell kompetens av läraren och ibland behov av att rådfrå
ga en specialist för att kunna bedöma om de mål och kriterier som eleven inte når beror på funktionshindret eller på bristande kunskaper. För dessa elever är det särskilt viktigt att läraren gör en helhetsbedömning av elevens kunskaper i det aktuella ämnet.
Även om undantagsbestämmelsen ger möjlighet att bortse från enstaka mål kan funktionshindret innebära att eleven i vissa ämnen inte kan få ett betyg utan får skriftliga omdömen istället.
Svar: Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan (3 kap. 3 § skollagen).
En elev som är inskriven i särskolan kan få sin undervisning i en klass i grundskolan om berörda rektorer är ense om detta och elevens vårdnadshavare medger det, (6 kap. 1 § särskoleförordningen).
Om vårdnadshavaren inte lämnar medgivande till att barnet tas emot i särskolan skall barnet fullgöra skolplikten enligt vad som gäller för barn i allmänhet enligt skollagen (enligt lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång 1995:1249).
Om en elev går i särskola eller är en integrerad särskoleelev i grundskolan läser eleven efter särskolans kursplaner.
De kursplaner som används i grundsärskolan utgår från elevens egna förutsättningar. Kursplanerna i särskolan bygger på de kursplaner som är framtagna för grundskolan. De är bearbetade och anpassade till utbildningen i särskolan. Mål att uppnå i slutet av femte skolåret och då skolgången avslutas är formulerade “Eleven skall efter sina förutsättningar?”
Det finns alltså inga generella “mål att uppnå” och inga enstaka mål att bortse ifrån. Därmed finns inget behov av att använda en undantagsbestämmelse vilket är skälet till att det inte finns någon sådan bestämmelse i särskoleförordningen.
En elev som läser efter gymnasiesärskolans nationella eller specialutformade program kan få betyget Godkänt eller betyget Väl godkänt. För en elev som inte uppnår målen för betyget Godkänt utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen. Inte heller i gymnasiesärskolan finns därför behov av att använda en undantagsbestämmelse.
Om en elev följer grundskolans eller gymnasieskolans kursplaner och har en utvecklingsstörning kan undantagsbestämmelsen användas. Det innebär att läraren vid betygsättning kan bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret och bortse från enstaka betygskriterier på gymnasieskolan.
Svar: Det är bara de mål eller betygskriterier som eleven inte kan nå på grund av sitt funktionshinder som omfattas av de aktuella bestämmelserna. Det går inte att specificera ett visst antal utan vad som avses med “enstaka” är en bedömning som får göras lokalt utifrån kännedom om eleven, ämnet och lokala förutsättningar och prioriteringar. Det är endast ett fåtal nationella mål som inte kan nås därför att en elev har funktionshinder.
Svar: I bestämmelserna sägs att läraren vid betygsättningen får bortse från enstaka mål eller betygskriterier om det finns särskilda skäl för detta. Särskilda skäl definieras som funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur.
Skälet till de här formuleringarna är att det inte finns några entydiga definitioner av vad som menas med ett funktionshinder. I vissa fall är det lätt att urskilja, t.ex. när det gäller en kraftig synskada, ett påtagligt rörelsehinder eller grav hörselskada. I andra fall är det svårare: Hur stora ska en elevs läs– och skrivsvårigheter vara för att det ska räknas som ett funktionshinder? Dyskalkyli? Talsvårigheter? Det finns också funktionsnedsättningar som är specifika för en viss elev och som inte kan kategoriseras med etablerade begrepp.
Det är läraren som sätter betyg och läraren som i samråd med andra berörda avgör om en elev har en funktionsnedsättning som gör det omöjligt för eleven att nå vissa mål.
Självfallet har läraren god hjälp av de specialister som finns att tillgå i form av exempelvis specialpedagoger, psykologer och läkare. Det finns dock inga krav på att eleven ska vara diagnostiserad av någon specialist eller att eleven över huvud taget ska ha en diagnos.
Svar: I läroplanerna står det att läraren ska utgå från varje individs behov och förutsättningar. Det innebär att skolan är skyldig att anpassa undervisningen efter var och en av eleverna för att ge henne eller honom en möjlighet att nå målen. För en elev med funktionshinder är det skolans skyldighet att hitta och använda vägar som främjar elevens lärande. För en elev med dyslexi kan användningen av hjälpmedel som ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok vara ett sätt att anpassa undervisningen. För en elev som är rullstolsburen kan undervisningen i till exempel idrott och hälsa behöva anpassas.
Vid betygsättningen kan läraren bortse från enstaka mål och kriterier om eleven har ett funktionshinder, den så kallade undantagsbestämmelsen. Se också svaret på frågan “Vad säger undantagsbestämmelserna…”. Undantagsbestämmelsen är dock inte till för att rent allmänt göra det möjligt för läraren att bortse från mål och betygskriterier utan i första hand ska en anpassning av undervisningen göras för elever med funktionshinder.
Svar: När kursplanerna utarbetades granskades målens och betygskriteriernas utformning särskilt med tanke på elever som har någon form av funktionshinder. Det fanns en stark ambition att undvika formuleringar som uteslöt vissa elever från möjligheterna att klara kraven. Att helt undvika detta var dock inte möjligt. Kursplanerna skulle då ha blivit alltför utslätade och intetsägande. Förmågan att t.ex. analysera bilder, tala, skriva och hantera redskap av olika slag behöver lyftas fram som värdefulla kvaliteter i kunnandet.
Svar: Ett direkt hinder innebär att funktionshindret gör det mycket svårt eller omöjligt för eleven att nå uppsatta mål. En del av hindren är självklara medan andra kan vara svårare att exemplifiera på ett entydigt sätt. Ett funktionshinder — eller andra personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur — kan se mycket olika ut för olika elever. En elev kan ha ett funktionshinder som är helt unikt.
Många av de frågor som Skolverket får handlar om bedömningen av elever med läs– och skrivsvårigheter eller dyslexi. För en sådan elev tar det lång tid att läsa en text och att uttrycka sig skriftligt.
Men läs– och skrivsvårigheter kan också få följdverkningar för elevens studier i allmänhet. Inte minst ligger läsning till grund för en stor del av lärandet. Mål eller betygskriterier som ställer krav på förmågan att läsa och skriva kan då vara exempel på sådant som läraren kan bortse från vid betygsättningen. Undantagsbestämmelserna är dock inte till för att rent allmänt göra det möjligt för läraren att bortse från mål som ska uppnås och betygskriterier som gäller för ett högre betyg. Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använ
da hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms.
Det bör också nämnas att svårigheter som orsakas av exempelvis sociala omständigheter, familjeförhållanden eller av att eleven kommer från ett annat land inte innefattas i de här undantagsbestämmelserna. De kan inte ses som funktionshinder eller liknande personliga förhållanden av varaktig natur. Att stödja och hjälpa elever med sådana svårigheter är naturligtvis inte mindre viktigt för det.
Svar: Enligt den så kallade undantagsbestämmelsen i 7 kap. 8 § i grundskoleförordningen för grundskolan och SKOLFS 2000:134 för gymnasieskolan får läraren vid betygsättningen bortse från enstaka betygskriterier om det finns särskilda skäl. Av betygsdokumentet framgår inte om en lärare har tagit hänsyn till undantagsbestämmelsen eller inte. Det kan dock vara lämpligt att i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, informera t.ex. gymnasieskolan om en elevs särskilda behov av stöd.
Skriftliga omdömen i höst (DN)
Klart för “betyg” från ettan (Expressen)
Skriftliga omdömen i höst (SvD)
Skriftliga omdömen redan i höst (Sydsvenskan)
