Alltså…är det någon som fått en pingback från det här inlägget idag, dvs den 8 juni 2009 så ignorera det bara. Jag håller på att möblera om och det blev helt galet(som vanligt). Den här utmaningen är supergammal.

Malin utmanar  och vill att jag ska skriva 8 fakta alternativt (o)vanor om mig själv.

Så här går det till:
Bloggaren skriver 8 fakta/(o)vanor om sig själv. Den som blir utmanad skriver ett eget blogginlägg om sina 8 fakta/ (o)vanor. I slutet av inlägget skriver du 8 personer som du utmanar

1. Jag snusar, men avskyr det och skulle helst vilja sluta
2. Jag dricker aldrig alkohol. Det smakar usch, gör mig sömnig och ännu mer asocial.
3. Jag är adopterad och har en biologisk familj bestående av föräldrar och tre syskon som jag aldrig träffar. Min adoptivfamilj är död. Ibland känner jag mig som den siste mohikanen eftersom jag inte har någon annan släkt än mina egna barn. Fördelarna med att vara familjelös är att man slipper släktkalas, födesedagar som ska kommas ihåg och böket med att hålla kontakten. Nackdelarna förstår ni själv.
4. Jag brukar drömma sanndrömmar.
5. Mina fötter har krympt en hel storlek. Det innebär att jag har en herrans massa skor som inte passar längre. Om jag använde raggsockar i pumpsen hade det nog funkat, men så självsäker känner jag mig inte.
6. Jag ogillar tv och kulturen kring tv-tittande. Däremot gillar jag att se en bra DVD-film.
7. Jag har en förmåga att alltid bli smutsig. När jag reser mig från stolen eller går ut genom dörren brukar skiten komma flygande rakt emot mig. Efter så gott som alla måltider finns det en  fläck ungefär tre decimeter under hakan.
8. Jag älskar att hyperfokusera.

Jag skickar utmaningen vidare till den som känner för det, men skulle med glädje läsa vad Asapasa, Zabina, Kattis, Lotta och Annorlunda skulle skriva i en sådan här lista

Läs även andra bloggares åsikter om utmaning, malin-malin, ovanor, fakta, lista, smutsig, tv, hyperfokusera, adoptera, familj, sanndrömmar

Andra bloggar om: fakta, hyperfokusera, lista, malin-malin, ovanor, sanndrömmar, smutsig, tv, utmaning

Liknande inlägg:

1. Fakta att fundera över
2. Dr House — bakgrund

Tekla och jag har precis kommit hem från simningen på barnhabiliteringen. Det gick väldigt bra och hon var på så gott humör efteråt. Hon hade med sig tre grodor och de fick också delta i simundervisningen. Tekla var förstås duktigast av dem allihop och grodorna blev (om möjligt) ännu grönare av avund.

Inte nog med att hon varit på simning idag — i förmiddags var hon med skolan och åkte skridskor också.

Inte nog med att hon åkt skrillor och simmat idag — i morse borstade hon tänderna helt själv. Inte bara en tand här och en tand där, utan precis som man bör göra.

Nu sitter vi och väntar på att Vega ska komma hem med taxin. Jag bakade bamsemuffins i förmiddags och Tekla har redan tjuvstartat. Förhoppningsvis finns det några kvar till Vega när hon kommer.

I väntan på taxin ringde jag  Egmont förlag för att beställa en prenumeration på “Min häst”. Egentligen hade erbjudandet slutat gälla, men det gick ändå. Tack för det Sara, som satt i Egmonts kundtjänst! Sara förstod mycket väl hur viktigt det är  med Mulleväskor för en hästtokig flicka. Då gör det inte så mycket att ens mamma är glömsk och glömmer så viktiga saker som sista datum för prenumerationserbjudanden.

Andra bloggar om simning, barnhabilitering, groda, skridskor, Egmont förlag, Min häst, Mulle

Andra bloggar om: barnhabilitering, Egmont förlag, groda, Min häst, Mulle, simning, skridskor

Det finns inga relaterade inlägg. Otroligt!

På sista tiden har jag drömt väldigt mycket. Det brukar jag göra när jag är understimulerad och uttråkad. Jag antar att det är ett sätt för hjärnan att kompensera för det man går miste om. Man måste ju ha en viss input för att må bra.

Det som förvånar mig allra mest är att jag drömmer om mat. Jag är inte direkt nån matfantast, som ni kanske minns, utan anser att mat är ett nödvändigt ont.

Men nu har det alltså börjat explodera som aldrig förr. I början drömde jag mest om färska grönsaker i granna färger, inlagda primörer med touch av citron, vitlök eller chili. Ett tag kunde jag knappt förmå mig vakna om det dök upp kokta och smördränkta broccoliknippen eller kronärtskockor. Sen utvecklades sinnesbilderna till att även innehålla helgrillad kyckling, saftiga ryggbiffar, rosaskimrande  rostbiff, vällagade söndagsstekar, rådjursfileer och riktigt finfina fiskar. Nää, vad är detta?

Sista veckan har matdrömmarna avancerat till att ge mig utförliga detaljer om själva matsituationerna. Om nätterna sitter jag alltså och dricker ur kristallglas, äter med silverbestick och maten ligger som ett konstverk på tjusigt porslin. Alltsomoftast är jag på restaurang, borden är dukade med linne och dekorerade med blomarrangemang. Golven är täckta av tjocka mattor och belysningen är dämpad. Servitörerna är nästan osynliga och så smidiga att man nästan tror att serveringen är nåt slags trolleri. Det är så tyst och lugnt. Jag skrattar och pratar, är social och njuter av sällskapet.

När jag vaknade i natt befann jag mig i en sån här dröm och det fick mig att fundera. Vad handlar det här om? Jag är ingen drömtydare och tror att svaret går att finna någonstans i verkligheten.

Jag började räkna på vad jag egentligen hade ätit den här veckan. Genom att kolla vad som fanns i kylen, frysen och skafferiet kunde jag på ett ungefär räkna ut vad jag fått i mig. Ojsan, det var inte särskilt mycket! Sedan i söndags eftermiddag, dvs under 5½ dygn har jag ätit det här:

10 skivor grovbröd

2 skivor rågknäcke

150 gram hushållsost

100 gram rökt skinka

150 gram leverpastej

5 tomater

1 gurka

3 paprikor

8 clementiner

6 köttbullar

2 dl potatismos

5 dl minestronesoppa

1 ölkorv

1 liter mjölk

20 liter kaffe (skämt)

Nu har jag ingen direkt koll på näringsinnehållet. Men jag tror att en dietist hade rullat med ögonen. Och jag förstår nästan varför jag i stort sett vimmeldånade när jag drack mjölk med oboy häromdagen. Jag fick lyckorus.

Kanske inte så konstigt att man är lite off. Jag borde nog ta tag i det här och bjuda in lite trevligt folk så att man får nån anledning att äta ordentligt. Jag ska minsann ta fram både dukar, kristallglas och finporslin. Det skadar inte att sätta lite piff på tillvaron.

Uppdaterat: När barnen är här glömmer jag givetvis inte att äta. Då lagar jag ju mat till dem och har fasta rutiner. Men jag lagar ju till dem utan minsta tanke på att jag själv behöver mat.

Hur klarar ni som bor ensamma att komma ihåg att äta? Lagar ni middag varje dag? Vad äter ni då? Vad är det som gör att ni ställer er vid spisen? Hur motiverar man sig att äta utan sällskap? Äter ni på rutin eller för att magen kurrar?

Läs även andra bloggares åsikter om mat, äta, drömma, matorgie, frossa, näring, input, understimulerad, hunger, adhd, asperger, restaurang

Andra bloggar om: ADHD, Asperger, mat, matsituation

Liknande inlägg:

1. Lunch
2. Nu gjorde jag det igen…

…för femte gången på fjorton dagar. Jag glömde maten på spisen. Nu får jag väl ändå ta och ge upp!

Det är inte lönt att försöka äta tillagad mat när jag är ensam hemma. Det är alldeles för riskfyllt. Dessutom är det inte särskilt ekonomiskt.

Det luktade ganska gott tills för tjugo minuter sedan. Det var ungefär samtidigt som jag kunde släppa blicken från min teckning. Jag har varit väldigt flitig idag, ser ni! Kanske lite för flitig eftersom både tid och rum stannade upp. Det enda som kunde störa mig var den vassa osen från köksregionen.

Dagens lunch består alltså av sönderfallen kycklingfilé och en förtorkad grönsaksröra med vitlök och färska kryddblad. Ovanpå ser det nästan okej ut, men längre ner i grytan skymtar man en svart avgrund. Det ser inte särskilt aptitligt ut. Jag har aldrig gillat mat som är alltför vällagad, och det säger jag inte för att jag är kräsen(det är jag ju). Jag utgår helt enkelt från att om hundarna inte vill smaka, då bör inte heller människor äta. När Simba, världens hungrigaste schäfer backar, ser jag det som ett tecken.

Jag måste nog kolla brandlarmet för det var väldigt tyst idag. Kanske dags att byta batterier?

Nähä, nu ska jag göra färdigt min teckning. Äta kan jag göra imorgon. Blogga också. Begriper inte varför man ska göra saker idag, när man lika bra kan göra dem imorgon?

http://aftonbladet.se/nyheter/article3466171.ab http://expressen.se/1.1323732

http://www.metro.se/se/article/2008/10/06/22/3126–45/index.xml

Andra bloggar om: ADHD, äta ute, brandlarm, dagens lunch, hundmat, hushållsekonomi, hyperfokus, kattmat, kök, laga mat, lunch, mat, recept

Liknande inlägg:

1. Lunch
2. Drömmar och orgier

När man inte hittar en endaste av sina sju (7) potatisskalare önskar man att något av följande kunde uppfyllas:

1. Att potatisen upphör att ha skal överhuvudtaget.

2. Att potatisen kunde skalas med bara händerna

3. Att jag städade  kökslådorna.

Andra bloggar om: mat, ordning, potatisskalare, struktur, vardag

Liknande inlägg:

1. Lunch
2. Drömmar och orgier

Undvik att sortera hossor medan du väntar på att barnens Hot Dogs ska bli färdiga. Det är så lätt att förväxla dem när man ska servera maten.

En Damptant tipsar utifrån dagens mest dampiga drag.

Besök gärna några andra damptanter, vi är lika yra allihop, men får världen att gå runt ändå!

Tant Rasch Mammammumrik SvartFundering Bladderoblaj

Incalishead Majsan67 Trollgummans magiska skogsbogg

Andra bloggar om: ADHD, arbetsminne, ofokuserad, vardag

Liknande inlägg:

1. Signum för virrpannor och tyrannosaurus
2. Inatt får han sova i soffan

Vanliga funktionshinder är kognitiva funktionsnedsättningar. Personen vill men kan inte och kan därför uppfattas som slö, lat och ointresserad. Men så är inte fallet — orsaken är att hjärnan inte klarar att samordna alla signaler.

Kognitiva funktionsnedsättningar gör att man kan ha svårt att utföra vardagliga aktiviteter.
Exempel på problem i vardagen

- svårt att komma i håg (minne)
– svårt att ta initiativ till vardagliga aktiviteter (initiativ)
– svårt att passa tider, att påbörja/avsluta i tid (tidsuppfattning)
– svårt med ordning och reda (struktur)
– svårt med avslappning och ro, sömnstörningar (stress)
– svårt att vara delaktig i samhället (isolering)

De kognitiva nedsättningarna kan leda till att det påverkar:

- förmågan att ta hand om sig själv i det dagliga livet
– förmågan att umgås med andra — social kontakt
– förmågan att arbeta eller delta i regelbundna aktiviteter

Detta kan innebära att en person med psykiska funktionshinder kan ha stora svårigheter i vardagen. De kognitiva nedsättningarna kan också göra att det är svårt för personen själv eller för andra i omgivningen att förstå svårigheterna i vardagen. Funktionsnedsättningen kan vara varaktig men kan även förekomma periodvis. Det fungerar ibland och ibland inte.

Om en person med psykiska funktionshinder inte går upp ur sängen på hela dagen, inte lagar mat, sköter sin hygien eller betalar hyran i tid kan det bero på en kognitiv funktionsnedsättning som hindrar personen att utföra dessa till synes mycket enkla vardagsaktiviteter. Funktionshindret är osynligt, vi möter en människa som ser, hör, kan tala och röra sig men saknar förmåga att använda sin syn, hörsel, tal och rörelseförmåga på ett adekvat sätt.

De kognitiva funktionsnedsättningarna kan ta sig uttryck på olika sätt:

• Initiativ, planera, organisera, skapa struktur, motivera sig själv
  -  exekutiva funktioner

Man kan ha funktionshinder när det gäller att ta initiativ, planera, organisera och skapa struktur i vardagen, motivera sig själv. Sånt som vanligtvis kräver ytterst liten tankekraft, ett rutinmässigt mönster kan bli ett stort hinder i vardagen. I mötet med omgivningen kan det tolkas som man inte vill, fast det egentligen handlar om att man inte kan. Om man saknar ett automatiskt agerande kräver varje sak och moment man ska göra massor av mental kraft och kan vara oerhört ansträngande. Förmågan att fokusera och hålla kvar uppmärksamheten är ofta störd, man klarar inte sålla bort överflödiga intryck och enbart koncentrera sig på det viktiga. Det är därför inte så underligt att personer med psykiska funktionshinder saknar energi, blir trötta och drar sig undan.

• Hålla ihop och foga samman detaljer, tolka känslomässiga och sociala sammanhang                              -  central coherence

Funktionshinder på grund av att det är svårt att hålla ihop och foga samman en mängd detaljer, nedsatt förmåga att tolka känslomässiga och sociala sammanhang. Den inre världen blir viktigare än den yttre. En del reagerar långsamt eller inte alls på det som händer runtomkring dem. Andra är mycket fåordiga. Man kan ha svårt att se om en människa är arg eller om någon vill vara i fred, många bakslag gör att man inte tillslut inte vågar ta kontakter, man drar sig tillbaka och avvaktande inför andra människor.

• Övergripande begrepp, helhetsperspektiv                                                                                                  -  abstrakt tänkande

Man kan ha svårt att se övergripande begrepp, svårt att se helheten och fastnar lätt i detaljer, tolkar tal uttryck efter dess konkreta innebörd och har svårt att föreställa sig förhållanden som man aldrig har upplevt. Man tvekar när man ska prova något nytt och okänt. Man kan ha svårt att skapa ”inre bilder” och en oförmåga att ”drömma sig bort” vilket gör det svårt att tänka sig in i hur det skulle kunna vara i ett nytt boende eller ett nytt arbete. Den naturliga reaktionen kan bli att säga nej till allt nytt t ex i en vårdplanering/personlig plan.

• Kroppsuppfattning och stresstålighet

Vid kognitiva störningar av kroppsuppfattningen kan man ha stressöverkänslighet, att man har mycket lätt att bli stressad, man kan ständigt gå på högvarv eller att det kan ta lång tid att varva ned till normalläge, vilket förbrukar mycket energi som kan vara en bidragande orsak till att man ofta känner sig trötta och sällan utvilade. Sömnrytmstörningar kan också vara vanliga, den inre klockan som reglerar sömnen har blivit störd och man somnar inte när man vanligtvis ska göra det vilket gör att det kan vara besvärligt att komma upp på morgonen.

• Minne

Ofta har personer med kognitiva minnesstörningar svårigheter med närminnet men även att ta fram lagrade minnen, problem att koncentrera uppmärksamheten på väsentliga saker samt nedsatt förmåga att bearbeta information. Detta leder till att man har svårt att lära sig nya saker, det tar tid bland annat på grund av koncentrationsförmågan och svårt att fokusera uppmärksamheten. Man kan även ha svårt att plocka fram och generalisera kunskap man ”glömmer att komma ihåg”, svårt att använda gamla kunskaper i nya situationer vilket innebär att det är viktigt att träna i sin rätta miljö.

• Inlevelseförmåga                                                                                                                                          -  theory of mind

Tankestörningar i inlevelseförmågan innebär att man inte förstår att andra tänker andra saker än man själv och att man inte kan förstå att andra har känslor. Det handlar om en oförmåga att se saker från en annans människas perspektiv vilket gör att för omgivningen ses dessa personer som egocentriska och det är svårt med sociala relationer.

Denna text är hämtad ur boken ”Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid kognitiva funktionsstörningar” av Lennart Lundin och Ove S Ohlsson. Cura, Sverige, 2002.
ISBN: 9789189091313
ISBN-10: 9189091310

Andra bloggar om: Asperger, Autism, npf

Liknande inlägg:

1. Drömmar och orgier

Jag har fortfarande inte snusat. Jag glömde bort det igen. Istället kom jag på , medan jag letade efter bilnycklarna som är bra att ha när man kör in till stan, att korvbröden som låg i skafferiet borde kunna uppskattas av svanarna. De slukade bröden med hull och hår, eller iallafall med bullkaraktär och mögelludd. Därefter kom jag på att jag borde kontrollera vattenberedaren. Men på vägen hem stötte jag på grannen och  vi började prata om vårsådden, veteranbilar och design. Då kom det en krockkudde igen, rakt i plytet,  för jag hade glömt sätta ut sopkärlet för hämtning. Jag hann utföra uppgiften innan Simba visade hur man kan gräva upp en trädgårdslykta från rabatten på mindre än fyra sekunder.

Men imorgon ska jag snusa med liv och lust. Jag längtar. Det är ju inte så att jag håller på att sluta. Utan bara misslyckats med att ta mig in till stan. Jag har inte heller kollat vattenberedaren. Kanske jag kommer ihåg det innan jag går till sängs.

Imorgon förmiddag kommer Jenny från boendestödet  och på eftermiddagen ska jag träffa Inger.  Innan jag träffar Inger måste jag hitta bilnyckeln. De låg inte i skafferiet bredvid korvbröden iallafall. Bara så ni vet!

Andra bloggar om: boendestöd, glömska, impuls, minne, röd tråd, struktur

Liknande inlägg:

1. Inte människa
2. Godmorgon solstråle

…och jag blir helt hysterisk för jag har inte snusat sen i går eftermiddag. Jag råkade tänka på det alldeles nyss och bara för det måste jag köra in till stan. Hade jag inte tänkt på det så hade jag fortfarande kunnat lulla omkring lycklig och omedveten. Visst är det sjukt!!! Saker som jag inte vill tänka på de poppar upp ungefär som en krockkudde, medan det jag verkligen vill komma ihåg eller ha i tankarna, det glider iväg på nån slags ogrusad iskana rakt ned i frysboxen. Bevarat och oåtkomligt tills man  slår ut dem med ishacka.

Snus! Jag hatar dig!

Andra bloggar om: beroende, frysbox, glömska, krockkudde, minne, snus, stan, vit granit

Liknande inlägg:

1. Hrm.…
2. Flunsa — en väg till frihet?

Nä, det är ingen schlagerrefräng. Det är bara Frk F som är  hyper !

Boendestödet har precis gått. Det var varma och goa Lotta som kom idag. Vi snackade lite hund och vek tvätt. Nu ska jag inte glömma lägga in den på rätt plats också. Men just nu är jag alldeles för tillknäppt och spänd för det.

Idag ska jag nämligen träffa min kontaktperson för första gången. Fattar ni hur det känns? Jag gillar människor, jag kan t.o.m säga att jag älskar människor och fascineras av dem. Men jag klarar inte av att upprätthålla relationer om de inte är på daglig basis, som en familj t.ex.

Jag har aldrig haft kompisar mer än tillfälligt. Jag hade en bästis när jag var sisådär 7–8 år, men jag tror det berodde på att våra mammor var väninnor. Jag gillade min kompis, men jag tror inte hon ansåg mig vara särskilt skojig.

Det låter kanske konstigt, men om vi inte ses/hörs på några dagar så slutar människor existera i min värld. Ibland slutar Micke också existera. Det räcker  med att han jobbar extra  mycket eller intensivt några dagar, så sjunker jag in i min eremitbubbla. Tidvis är det så med barnen också, när de är hos sin pappa. Dagen innan de kommer tillbaka tänker jag “Javisst, ja.…jag har ju barn!”

För mig måste människor vara aktuella och göra sig påminda för att jag ska uppfatta dem, ta dem till mig, minnas och uppskatta.

Det kan ibland bli väldigt pinsamt när någon plötsligt ringer:

- Frk F

- Hej, det är Skrållan! Hur är det?

-…ööö, jo tack det är bra.…och jag tänker, vem sjutton är det här då?

- Känner du för att åka till Skrylle idag?

- jooo.…och jag tänker.…(Skrylle? Med vem?)

- Dogsen kan ju följa med. Jag tar förstås bara med mig Dixie!

-  Skrylle? Dogsen? Skrållan och Dixie?

- Nääääää.….säg inte att du glömt mig igen!

- Nä, jag har inte glömt…kommer bara inte ihåg!

- Ok…men kommer du ihåg stallet , minns du Pontus — fjordisen?

- Ja — Pontus glömmer jag aldrig, han krossade min fot

- Ok..det är jag som skötte Pontus!

-…???

–Jag hade rött hår och körde en skruttig Volvo!

- Jasså.…nu vet jag. Det är Skrållan!

När jag väl träffar folk och de gör sig påminda så har jag inga problem med att fortsätta relationen där den avslutades. Folk brukar säga även efter tio år, att det kändes som om vi träffades igår. Jo.…men det är precis så det är för mig, eftersom10 år är ingen tid som jag märker av. Inte 20 år heller, antar jag. Mitt liv är väldigt tidlöst och icke-linjärt.

Problemet med att upprätthålla relationer består i att jag inte tar initiativ till kontakt. För jag anser inte att tre månader(som tydligen är en evighet för andra) är särskilt långt tid när man väntar på att någon ska ringa.

Men som ni förstår, det krävs väldigt mycket av en person som vill vara kompis med mig. Man kan inte räkna med ett ömsesidigt tagande och givande. När jag ger, så ger jag väldigt mycket, men det innebär också att jag under långa perioder kan vara helt frånvarande. Då är jag inte att räkna med.

Jag tror jag får avsluta här och sedan uppdatera när jag väl kommer hem. Nu är det bara en timme kvar  och jag har myror i huvudet.

Andra bloggar om: ADHD, boendestöd, LSS

Liknande inlägg:

1. Ändrade planer
2. Vilken röra!

Adhd kan orsaka utbrändhet

Susanne Bejerot, överläkare vid Norra Stockholms psykiatri vid S:t Görans sjukhus, säger till Svenska Dagbladet att man ser ett samband mellan utbrändhet och adhd hos vuxna.

–Vi har sett enorm stresskänslighet hos patienter med adhd som förvånat oss. Den här gruppen kan nog vara överrepresenterad bland dem vi kallar utbrända, säger Susanne Bejerot.

Personer med adhd har svårt att planera, organisera och att komma ihåg. Det är brister som blir ännu mer uppenbara när man ska klara av att sköta både familj och arbete.

–För andra kan stressen vara hanterlig, men personer med adhd kan reagera med att hamna i förvirringstillstånd. Kombinationen av dåligt arbetsminne och svårighet att planera gör att de ständigt hamnar i stressituationer, förklarar Susanne Bejerot.

(080226 Dagens Samhälle och tidningen Chef)

 

Andra bloggar om: ADHD , ADD , uppsnappat , utbrändhet , Chef

Andra bloggar om: Chef, Snuppappat, utbrändhet

Det finns inga relaterade inlägg. Otroligt!

Med anledning av allt prat om skriftliga betyg och omdömen, kan jag tänka mig att en del föräldrar till funktionshindrade barn känner oro. Jag har ju själv två funktionshindrade barn, som lyckligtvis går i anpassade skolor, men man undrar ändå.….och funderar på alla de barn som går i vanliga klasser  där kraven är helt annorlunda och ibland blir bemötta med total okunskap. Dessvärre är det så att väldigt få inom lärarkåren har fördjupad kunskap  om  funktionshinder och hur det yttrar sig.

För den som är funktionshindrad, oavsett om man har diagnos eller ej, bidrar betyg och omdömen oftast till inget annat än att bekräfta utanförskapet och känslan av att vara annorlunda.

Det enda positiva jag kan se med skriftliga omdömen är att man tidigt kan upptäcka de elever som har problem. Men det räcker ju inte, skolan måste också kunna göra något åt det och vara beredda att sätta in det stöd som behövs.  Det borde de förresten kunna göra redan idag, i hela landet, och inte bara i vissa “upplysta” kommuner. Det ska visst finnas en lag om det där med särskilt stöd, men den följs tydligen inte överallt. Så antagligen är den inte särskilt viktig(ironi).

Jag var inne på skolverket och hittade följande information om hur skolan ska förhålla sig till elever och deras betyg när det finns funktionshinder med i bilden , informationen var senast granskad: 27 oktober 2006.

Vad säger undantagsbestämmelserna, dvs. att lärare har möjlighet att bortse från enstaka mål som eleven ska ha uppnått om det finns särskilda skäl för detta?

Svar: I grundskoleförordningen finns en bestämmelse som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka mål som eleven ska ha uppnått om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har ett funktionshinder av något slag. Den här bestämmelsen har kommit till för att alla elever ska ha möjlighet att gå igenom grundskolan med godkänt resultat och kunna gå vidare i sina studier. Motsvarande bestämmelser finns också för gymnasieskolan.

För en elev med funktionshinder kan det vara omöjligt att nå vissa mål. Här är några exempel:

En elev med grav synskada kan inte i samma utsträckning som andra elever ta del av bilder, kritiskt granska dem och beskriva dem. Möjligheterna att inhämta och tillgodogöra sig skriftlig information kan vara begränsade. Eleven kan heller inte orientera sig i okända marker på samma sätt som andra elever. Det kan vara svårt att använda mätinstrument, ritningar och kartor liksom att i bild presentera idéer till ett arbete. Möjligheterna att ta del av innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater är också begränsade.

En elev med rörelsehinder kan vara oförmögen att hantera vissa redskap och viss teknisk utrustning på ett funktionellt sätt och att framställa bilder med vissa tekniker. Det kan vara svårt för eleven att på egen hand tillaga och arrangera t.ex. en måltid. Likaså kan möjligheterna att spela på olika instrument vara begränsade genom rörelsehindret.

För en elev med talskada kan det vara omöjligt att berätta eller genomföra andra uppgifter muntligt. Det kan vara svårt att delta aktivt i samtal och diskussioner och att redovisa ett arbete muntligt.

Bestämmelser om funktionshinder finns också för de högre betygen, VG och MVG (SKOLFS 2000:141).

Meningen med de här bestämmelserna är inte att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelserna har inget med “svaga” eller “starka” elever att göra. De handlar om det direkta sambandet mellan ett funktionshinder och möjligheten att nå de mål som alla elever ska uppnå eller uppfylla de betygskriterier som finns uppställda för ett visst betyg. Det kan således gälla såväl elever som når högsta betyget i många av skolans ämnen som elever som huvudsakligen når betyget godkänt.

Det är viktigt att i detta sammanhang skilja mellan kunskaper och möjligheterna att redovisa dessa. I ämnet historia, exempelvis, finns knappast några mål som inte kan nås av en elev med funktionshinder. För en elev med läs– och skrivsvårigheter kan det dock vara svårt att i skriftliga prov visa sina kunskaper. Eleven måste då få visa dessa på andra sätt, t.ex. muntligt eller i form av drama, bilder och collage. Undantagsbestämmelserna ger dock inte möjligheter att göra någon “snällare” bedömning av elevens kunskaper i historia med hänvisning till att ämnet kräver mycket läsning. Det är skolans skyldighet att under hela skoltiden ge elever som behöver det alternativa möjligheter till lärande.

Det bör också nämnas att svårigheter som orsakas av exempelvis sociala omständigheter, familjeförhållanden eller av att eleven kommer från ett annat land inte innefattas i de här undantagsbestämmelserna. Att stödja och hjälpa elever med sådana svårigheter är naturligtvis inte mindre viktigt för det.

Hur ska läraren bedöma en elevs kunskaper när eleven har grav dyslexi?

Svar: Många av de frågor som Skolverket får handlar om bedömningen av elever med läs– och skrivsvårigheter eller dyslexi. För en sådan elev tar det lång tid att läsa en text och att uttrycka sig skriftligt.

Läs– och skrivsvårigheter kan få följdverkningar för elevens studier i allmänhet. Inte minst ligger läsning till grund för en stor del av lärandet. Mål eller betygskriterier som ställer krav på förmågan att läsa och skriva kan då vara exempel på sådant som läraren kan bortse från vid betygsättningen. Undantagsbestämmelserna är dock inte till för att rent allmänt göra det möjligt för läraren att bortse från mål som ska uppnås och betygskriterier som gäller för ett högre betyg. Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms.

Kan undantagsbestämmelsen användas för en elev med Aspergers syndrom?

Svar: Ja, det kan den. Se svaret på frågan “Vad säger undantagsbestämmelserna…” för att läsa om undantagsbestämmelsen. Elever med Aspergers syndrom tillhör den grupp elever där lärare i samråd med andra berörda avgör om detta funktionshinder utgör ett direkt hinder för att nå vissa mål eller kriterier.

För elever med Aspergers syndrom kan vissa mål och delar av mål och kriterier ställa till särskilda problem. I ämnet svenska på grundskolan kan en elev med Aspergers syndrom ha svårt att “aktivt kunna delta i samtal och sätta sig in i andra tankar” eller “…göra iakttagelser av eget och andras språkbruk”.

I ämnet matematik på grundskolan kan en elev med Aspergers syndrom ha långtgående förmåga att lösa matematiska problem men ha svårt att exempelvis “…redovisa sitt arbete med logiska resonemang…” (VG-kriterium) eller “…ta del av andras argument och utifrån dessa framföra egna matematiskt grundade idéer” (MVG-kriterium).

I flera ämnen förutsätts eller uttrycks att eleven ska kunna “samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter” vilket en elev med Aspergers syndrom kan ha svårt för.

Konkreta problem kan även vara att eleven inte vågar prata i grupp eller har svårt att komma ihåg. Eleverna behöver mycket handledning och vägledning och deras funktionshinder är också mycket olika sinsemellan.

Det krävs stor professionell kompetens av läraren och ibland behov av att rådfrå

ga en specialist för att kunna bedöma om de mål och kriterier som eleven inte når beror på funktionshindret eller på bristande kunskaper. För dessa elever är det särskilt viktigt att läraren gör en helhetsbedömning av elevens kunskaper i det aktuella ämnet.

Även om undantagsbestämmelsen ger möjlighet att bortse från enstaka mål kan funktionshindret innebära att eleven i vissa ämnen inte kan få ett betyg utan får skriftliga omdömen istället.

Kan undantagsbestämmelsen tillämpas vid utvecklingsstörning?

Svar: Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan (3 kap. 3 § skollagen).

En elev som är inskriven i särskolan kan få sin undervisning i en klass i grundskolan om berörda rektorer är ense om detta och elevens vårdnadshavare medger det, (6 kap. 1 § särskoleförordningen).

Om vårdnadshavaren inte lämnar medgivande till att barnet tas emot i särskolan skall barnet fullgöra skolplikten enligt vad som gäller för barn i allmänhet enligt skollagen (enligt lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång 1995:1249).

Om en elev går i särskola eller är en integrerad särskoleelev i grundskolan läser eleven efter särskolans kursplaner.

De kursplaner som används i grundsärskolan utgår från elevens egna förutsättningar. Kursplanerna i särskolan bygger på de kursplaner som är framtagna för grundskolan. De är bearbetade och anpassade till utbildningen i särskolan. Mål att uppnå i slutet av femte skolåret och då skolgången avslutas är formulerade “Eleven skall efter sina förutsättningar?”

Det finns alltså inga generella “mål att uppnå” och inga enstaka mål att bortse ifrån. Därmed finns inget behov av att använda en undantagsbestämmelse vilket är skälet till att det inte finns någon sådan bestämmelse i särskoleförordningen.

En elev som läser efter gymnasiesärskolans nationella eller specialutformade program kan få betyget Godkänt eller betyget Väl godkänt. För en elev som inte uppnår målen för betyget Godkänt utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen. Inte heller i gymnasiesärskolan finns därför behov av att använda en undantagsbestämmelse.

Om en elev följer grundskolans eller gymnasieskolans kursplaner och har en utvecklingsstörning kan undantagsbestämmelsen användas. Det innebär att läraren vid betygsättning kan bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret och bortse från enstaka betygskriterier på gymnasieskolan.

Vad menas med enstaka mål eller betygskriterier?

Svar: Det är bara de mål eller betygskriterier som eleven inte kan nå på grund av sitt funktionshinder som omfattas av de aktuella bestämmelserna. Det går inte att specificera ett visst antal utan vad som avses med “enstaka” är en bedömning som får göras lokalt utifrån kännedom om eleven, ämnet och lokala förutsättningar och prioriteringar. Det är endast ett fåtal nationella mål som inte kan nås därför att en elev har funktionshinder.

Vad menas med ett funktionshinder och vem bestämmer vad som är ett funktionshinder?

Svar: I bestämmelserna sägs att läraren vid betygsättningen får bortse från enstaka mål eller betygskriterier om det finns särskilda skäl för detta. Särskilda skäl definieras som funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur.

Skälet till de här formuleringarna är att det inte finns några entydiga definitioner av vad som menas med ett funktionshinder. I vissa fall är det lätt att urskilja, t.ex. när det gäller en kraftig synskada, ett påtagligt rörelsehinder eller grav hörselskada. I andra fall är det svårare: Hur stora ska en elevs läs– och skrivsvårigheter vara för att det ska räknas som ett funktionshinder? Dyskalkyli? Talsvårigheter? Det finns också funktionsnedsättningar som är specifika för en viss elev och som inte kan kategoriseras med etablerade begrepp.

Det är läraren som sätter betyg och läraren som i samråd med andra berörda avgör om en elev har en funktionsnedsättning som gör det omöjligt för eleven att nå vissa mål.

Självfallet har läraren god hjälp av de specialister som finns att tillgå i form av exempelvis specialpedagoger, psykologer och läkare. Det finns dock inga krav på att eleven ska vara diagnostiserad av någon specialist eller att eleven över huvud taget ska ha en diagnos.

På vilket sätt är man skyldig att anpassa undervisningen till en elev med funktionshinder?

Svar: I läroplanerna står det att läraren ska utgå från varje individs behov och förutsättningar. Det innebär att skolan är skyldig att anpassa undervisningen efter var och en av eleverna för att ge henne eller honom en möjlighet att nå målen. För en elev med funktionshinder är det skolans skyldighet att hitta och använda vägar som främjar elevens lärande. För en elev med dyslexi kan användningen av hjälpmedel som ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok vara ett sätt att anpassa undervisningen. För en elev som är rullstolsburen kan undervisningen i till exempel idrott och hälsa behöva anpassas.

Vid betygsättningen kan läraren bortse från enstaka mål och kriterier om eleven har ett funktionshinder, den så kallade undantagsbestämmelsen. Se också svaret på frågan “Vad säger undantagsbestämmelserna…”. Undantagsbestämmelsen är dock inte till för att rent allmänt göra det möjligt för läraren att bortse från mål och betygskriterier utan i första hand ska en anpassning av undervisningen göras för elever med funktionshinder.

Vad betyder “att nå målen” i samband med funktionshinder?

Svar: När kursplanerna utarbetades granskades målens och betygskriteriernas utformning särskilt med tanke på elever som har någon form av funktionshinder. Det fanns en stark ambition att undvika formuleringar som uteslöt vissa elever från möjligheterna att klara kraven. Att helt undvika detta var dock inte möjligt. Kursplanerna skulle då ha blivit alltför utslätade och intetsägande. Förmågan att t.ex. analysera bilder, tala, skriva och hantera redskap av olika slag behöver lyftas fram som värdefulla kvaliteter i kunnandet.

Vad innebär “ett direkt hinder för att nå målen”?

Svar: Ett direkt hinder innebär att funktionshindret gör det mycket svårt eller omöjligt för eleven att nå uppsatta mål. En del av hindren är självklara medan andra kan vara svårare att exemplifiera på ett entydigt sätt. Ett funktionshinder — eller andra personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur — kan se mycket olika ut för olika elever. En elev kan ha ett funktionshinder som är helt unikt.

Många av de frågor som Skolverket får handlar om bedömningen av elever med läs– och skrivsvårigheter eller dyslexi. För en sådan elev tar det lång tid att läsa en text och att uttrycka sig skriftligt.

Men läs– och skrivsvårigheter kan också få följdverkningar för elevens studier i allmänhet. Inte minst ligger läsning till grund för en stor del av lärandet. Mål eller betygskriterier som ställer krav på förmågan att läsa och skriva kan då vara exempel på sådant som läraren kan bortse från vid betygsättningen. Undantagsbestämmelserna är dock inte till för att rent allmänt göra det möjligt för läraren att bortse från mål som ska uppnås och betygskriterier som gäller för ett högre betyg. Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använ

da hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms.

Det bör också nämnas att svårigheter som orsakas av exempelvis sociala omständigheter, familjeförhållanden eller av att eleven kommer från ett annat land inte innefattas i de här undantagsbestämmelserna. De kan inte ses som funktionshinder eller liknande personliga förhållanden av varaktig natur. Att stödja och hjälpa elever med sådana svårigheter är naturligtvis inte mindre viktigt för det.

Ska det synas i betygsdokumentet att hänsyn tagits till undantagsbestämmelsen?

Svar: Enligt den så kallade undantagsbestämmelsen i 7 kap. 8 § i grundskoleförordningen för grundskolan och SKOLFS 2000:134 för gymnasieskolan får läraren vid betygsättningen bortse från enstaka betygskriterier om det finns särskilda skäl. Av betygsdokumentet framgår inte om en lärare har tagit hänsyn till undantagsbestämmelsen eller inte. Det kan dock vara lämpligt att i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, informera t.ex. gymnasieskolan om en elevs särskilda behov av stöd.

Skriftliga omdömen i höst (DN)

Klart för “betyg” från ettan (Expressen)

Skriftliga omdömen i höst (SvD)

Skriftliga omdömen redan i höst (Sydsvenskan)

Andra bloggar om: betyg, diagnos, hjälpmedel, särskola, skola, stöd

Liknande inlägg:

1. Nu f&örstår jag mig själv
2. Vilken röra!