Comments on: Julsvacka

By: Psyk

Psyk — Sat, 27 Dec 2008 22:33:21 +0000

Jag förstår att julen för många föräldrar innebär en stress, och det är svårt med paket och göra alla nöjda och glada. Som jag kommer ihåg, jag som kommer från en stor familj med sex barn, där det helt enkelt inte fanns möjlighet att överösa med dyra presenter, var att det var rättvisan som räknades. Att det skulle bli jämnt fördelat. Sedan blev det väl lite gnabb kring vem som hade fått vad också, ska jag väl ärligt erkänna. Men det att önska sig något som var för dyrt, det fanns inte.

Idag känns det som att konsumtionsmönstret kring jul är så hajpat, och jag tycker att det här är fel. Det här påverkar naturligtvis också barnen. Det är som att det ska handla om att “ha råd”, och det är väl klart att barn jämför sig med andra barn som kanske får den där i-poden eller mobiltelefonen. Jag minns inte detta som så starkt från min egen barndom dock. Visst att det fanns vissa skillnader, men inte alls lika tydligt som det är idag.

I övrigt håller jag med Ludmilla– och jag tror att du gör allt vad kan och förmår för att skapa en bra jul, även om känslorna kanske hoppar lite. Jag tror också att det är viktigt att skapa sina egna traditioner, efter förmåga. Att göra det man kan, och ge sig själv och andra en klapp på axeln istället för ett berg av julklappar!

Nu vill jag önska dig en riktigt god fortsättning! Kram!

By: Ludmilla

Ludmilla — Sat, 27 Dec 2008 15:32:28 +0000

Jag känner med dig…
Jag tror att det är bra att inte försöka härma den jul man hade som barn utan att man istället skapar nya traditioner och nya vanor där man själv sätter ribban. På så sätt är det lättare att slappna av.

Hoppas att du kan slappna av lite nu innan det är dags för Påskpyssel! ; )

By: Frk Forster

Frk Forster — Sat, 27 Dec 2008 14:37:31 +0000

Isch ja, det ligger väl nåt i det där. När man var yngre och föräldrarna stod för spektaklet behövde man i princip bara komma och sätta sig vid bordet. Hela julen var uppdukad, inte bara maten, utan allt det andra också.

By: Tant Rasch

Tant Rasch — Sat, 27 Dec 2008 13:11:43 +0000

Trist där det med att koppla ihop julen med något tragiskt som tex det att inte kunna fortsätta att förneka att man är stor nu.
Fy fasen för vuxengrejer på julen. För hur gör man? Jag uppfinner julen på nytt VARJE år bara för att kunna komma fram till det.Börjar den första advent och sen håller jag på med det till trettonhelgen lite drygt. Jag tror julstämningsmiraklet ligger i att känna att jultomten finns. Basta. (fast jag VET förstås — för jag ser varenda amerikansk jultomtefilm som visas )

julkramar