Okej — världens vanligaste ord

 

Jag läste nånstans att världens vanligaste ord är okej eller OK. Det är kanske inte så konstigt eftersom de flesta förstår vad det betyder. Även om man talar olika språk.

 

Här hemma är det lite annorlunda. Det mest förekommande ordet är OJSAN. Alla vet vad det betyder. Alla vet också vad det innebär; nu har hon ställt till det igen!

imageimage imageimage

OJSAN!!                                                                        OJSAN!!                                       OJSAN!!                          OJSAN!!

 

 imageimageimageimage

OJSAN!!                                                   OJSAN!!                                          OJSAN!!                                         OJSAN!!

imageimageimageimage

 

OJSAN!!                                                  OJSAN!!                                   OJSAN!!                                        OJSAN!!

 imageimageojsan5 image

OJSAN!!                               OJSAN!!                                 OJSAN!!!                          OJSAN!!!

 

ojsan90511-0709-2511-5455ojsan15

OJSAN!!!                                                          OJSAN!!!                                              OJSAN!!!

ojsan7  as2356ojsan 1

     OJSAN!!!                                                    OJSAN!!!                                                  OJSAN!!!

 

 

 

Andra bloggar om: ojsan , okej , OK , okey , frekvens , ord

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra bloggar om: frekvens, ojsan, OK, okej, okey, Ord

Liknande inlägg:

  1. Grammatik för invandrare på lätt svenska
  2. Lady F
  3. bollar med orden
  4. Tre Alternativ
  5. För sent…
  6. Va!
  7. Kvinna eller björn?
Tags: , , , , ,
Posted in Frk F | 12 Comments »

12 Comments

  1. Jonas says:

    Ojsan har jag nog ald­rig sagt. Men hopp­san och oups slin­ker ur mun­nen ibland. Ha en fin sön­dag. Nu ska jag iväg till puben och se fot­boll. Roligare än så har man det inte i Sthlm. ;-)

  2. Sofia says:

    Herreguuuud vad bra!

    Jag bru­kar kika förbi din blogg då och då när jag kän­ner mig lite hängig och behö­ver rycka upp mig. Jag hit­tade dig när jag letade efter info om adhd eftersom min son för­mod­li­gen kom­mer få den dia­gno­sen inom kort.

    För ett tag sedan klic­kade jag på min länk till din blogg men då stod det att den var begrän­sad och att man måste ha lösen. Jag pro­vade några gånger men sedan gav jag upp. Men så idag när allt kän­des job­bigt så pro­vade jag att klicka på min länk och vips så var jag här igen. Så nu har jag läst, fnis­sat, gri­nat och skrat­tat och kän­ner mig myc­ket bättre igen. Du är så rolig och bra! Jag är jät­te­glad att din blogg finns.

  3. Frk F says:

    Vet du vad, Sofia? :) Det där behövde jag verk­li­gen höra idag! Tack ! :) :)

  4. Frk F says:

    Men.… Jonas, det där måste väl ändå vara ganska mysigt??

  5. Susanne says:

    Mmmmmm hål­ler med Sofia!!Din blogg är kanon!!!!Du bju­der verk­li­gen på dig själv!!
    Men snart VILL jag ses på Beta!!!!

    Kramis!!!!!!! Susanne

  6. Eva-Lena says:

    Kan bara hålla med ovanstå­ende, du har en skön blogg med en här­lig bland­ning av humor, all­var & snygga bil­der. Den har bli­vit en del av min var­dag :)

  7. Frk F says:

    :?
    8) ooooh, nu bör­jar jag bli gene­rad, gulp. Tack så myc­ket :) !

  8. Mammamumrik says:

    För oss andra i all­männa ojsan-klubben känns det skönt att höra att det är flera.

    Fast en rod­nande tant-dinosaur i denna ända av Webben måste nog erkänna att det är allt för få ojsan här och allt för många kas­tade blom­kru­kor — dock oftare men­talt än reellt.

    Att lära sig rea­gera med ett nätt ojsan är fak­tiskt en bedrift att vara mest lika stolt över som en klok, vac­ker och väl­for­mu­le­rad blogg, vet du!

  9. Frk F says:

    Thihi…jo, fast ibland nöjer jag mig inte med OJSAN! Då dräm­mer jag till med för jäää­ve­len på bred skånska. Det är nog i de stun­derna jag är som mest bur­dus och motbjudande.

    Mentala blom­kru­kor, gry­tor och slam­rande dör­rar har jag åtminstone månat­lig erfa­ren­het av. De reella till­hyg­gena före­kom­mer inte numera. Det är nog medi­ci­nerna som satt stop för det, vil­ket gör att man också kän­ner sig nästin­till civi­li­se­rad. Tack för det läkemedelsindustrin!

    och tack för de där sista orden MMumrik.…nu bör­jar det blli för bra.…*S*

  10. Mammamumrik says:

    HALLÅ HALLÅ lilla Frk
    ÖVERJAGET här. Känner mig ytterst för­an­ledd må jag säga

    Frk har näm­li­gen FEL!!!!
    (Det känns för övrigt djupt lug­nande. Visserligen har den lilla män­ni­skan tur som en tokig ganska ofta och skaf­far sig — Gud vet hur ska man säga — trev­liga och kun­niga kam­ra­ter. Men det är ändå ener­ve­rande för min över­jags­liga natur när någon tän­ker mest rätt. Så när hon nu för en gångs skull tän­ker FEL måste man ta till­fäl­let i akt.)

    Jag har redan dan­sat den för ända­må­let lämp­liga över­jags­dan­sen och kom­mer nu till lämp­ligt FELMEDDELANDE:

    För bra FINNS INTE!!!!! Det blir inte “för bra”.
    Det är lätt att tro det, med­ges, eme­dan “för dåligt” min­sann står som spön i bac­ken här i till­va­ron. (Det är näm­li­gen verk­li­gen inte meningen att det skall vara för dåligt en enda gång. Dåligt kan det få vara, men inte mer än “som din dag så skall din kraft ock vara”-dåligt. Tyvärr har det insmu­git sig bug­gar i till­va­ron, och man får nog medge — enligt stränga order från högste upp­drags­gi­va­ren — att det rätt ofta blir “för dåligt”)

    Så lilla frö­ken:
    Då de andra tan­terna hypar en ska man ta ett par djupa ande­tag, rik­tigt när­vara i stun­den och kanske till och med tänka “Det var fak­tiskt inte mer än rätt!”.

    Det är för övrigt inte alls sånt man blir mal­lig eller rent av hög­mo­dig av. Risken för det ökar med kvadra­ten på hypo­te­nu­san om man inte note­rar dylika kom­men­ta­rer. Vilket — hur märk­ligt det en kan låta — är myc­ket lätt hänt om de gör en gene­rad och man inte tar sig tid att rik­tigt njuta av dem.

    Man kan ju så klart undra om kom­men­ta­rerna är ärliga eller inställ­samma — eller rent av rik­tigt kloka. Låt mig säga som så: Riktigt klok är min lilla män­ni­ska even­tu­ellt inte — men hon är iaf inte sär­skillt inställ­sam. Inte till­räck­ligt inställ­sam tyc­ker rentav en större menig­het. Och klok behö­ver man inte vara — det har jag oxå från högsta ort.

    Så öva sig nu att ta emot väl­för­tjänt beröm.
    Herre min ska­pare. Det var ju hon som loc­kade in min lilla män­ni­ska på “Lumosity” eller vad det heter. Och de expan­de­rar min­sann hen­nes hjärna så det står här­liga till

    Men basta. Den här kom­men­ta­ren blir ju längre än spets­lö­pa­ren jag vir­kar åt min brylling.

    Öva nu. Cykla för all del gärna under tiden.
    Jag ska jaga ut den lilla män­ni­skan på dess två och lite till — tim­mars­pro­me­nad, jag. Få se om jag inte kan prångla på henne kame­ran oxå

  11. Frk F says:

    …okej :) jag tar ett par djupa andetag.…..jag regi­stre­rar just denna stund, jag kän­ner och tän­ker, tar emot beröm och vis­kar “Det var min själ på tiden man får lite uppskattning!”.

    ÖVERJAGET har all­de­les rätt! Hos Frk F kom­mer hen inte så ofta till tals för den här lilla indi­vi­den har lärt sig all­de­les för många soci­ala bete­en­den utan­till. Ungefär som en pjäs. Om jag inte miss­min­ner mig så hette upp­sätt­ningen JANTE. En väl inö­vad repe­toar kan tilläg­gas. Det bru­kar ju funka. Åtminstone tills man stö­ter på MammaMumrik, som e pre­cis som en själv är skapt och helt plöts­ligt fin­ner man att det är stört omöj­ligt att hålla sig till manuset.

    Det är för­därv­ligt rent! Men väl­digt befriande!

  12. Mammamumrik says:

    Förträffligt sna­rare kära Frk!!
    Och helt pre­cis lika­dant skapta är ni inte kan jag med­dela.
    Den lilla män­ni­skan är myc­ket mera oför­bät­ter­lig och gen­strä­vig.
    Mycket mera
    Fröken är en fröjd att över­jaga
    Men den där Jante — han är en fjant — honom kan hon strunta i. Dessutom är han norr­man. Han räk­nas slätt inte, lilla du

Leave a Reply

Blog WebMastered by All in One Webmaster.