Riktning framåt!
Människan är ett meningssökande däggdjur, har någon sagt. Att skapa mening är att samordna sina tankar och handlingar till en personlig helhet och sikta mot mål som man är delaktig i att skapa förutsättningar för. Man kan se sitt liv på olika sätt, som de två byggnadsarbetarna som håll på att hugga sten.
- Vad gör ni? frågade en som gick förbi.
- Jag hugger sten, svarade den ena.
- Jag bygger en katedral, sade den andra.
Olika svar som speglar olika uppfattningar om tillvarons mål och mening.
Carl-Erik Brattemo skriver
Den personliga livshistoria som vi alla har att berätta innehåller minnen av faktiska händelser. Men framförallt innhåller den minnen av händelsernas meningskapande sammanhang; därmed också de avsikter och målsättningar, kort– och långsiktiga, som vi vill genomföra, och eftersom livet aldrig utvecklas i tvära kast, säger vårt livs historia något om vad vi strävar efter just nu.
…och fortsätter
Det vi kallar nuet är något, som mycket snabbt glider förbi. Tanken jag tänker, händelsen jag är med om i denna minut är i nästa minut ett minne, tillhör min historia…
Det mesta i ens liv är historia, så småningom blir allt det. Det som gör kedjan av berättelser till historia är den röda tråden som består av mål, mening och sammanhang . Det är det som håller samman allt som händer i ens liv.
Människor som är tillfreds med sitt liv sätter vanligen upp mål som ger mening och struktur åt den dagliga tillvaron. Det är naturligtvis meningslöst att välja mål och riktning om man inte tar sina val på största allvar och är beredd att ta konsekvenserna av dem.
Om man t.ex bestämmer sig för att gifta sig och bilda familj och i linje med detta väljer en partner som man tycker är värd att dela livet med, men sedan börjar uppföra sig nedsättande och föraktfullt gentemot denna människa, kommer äktenskapet att till slut förlora sitt värde. Om man bestämmer sig för att utveckla sin musikaliska talang, men aldrig övar sig på sitt instrument, kommer man inte långt. Då man formulerar sina mål bör man ställa frågor som t.ex:
Är detta verkligen nåt jag vill göra?
Kommer jag att uppleva glädje under tiden det tar att uppnå målet?
Kan andra ha glädje av det jag vill göra?
Har jag förutsättningar för att nå dit jag vill?
Vad kan det tänkas kosta mig?
Står jag ut om jag misslyckas?
Och om jag lyckas — för det märkliga är att det ibland är svårare att lyckas än vad man hade väntat sig. Det går inte att ge ärliga svar på sådana frågor utan god självkännedom, en gnutta mod och förmågan att börja där man är. Att börja på exakt den punkt där man befinner sig just nu.
…jag är på väg nåstans, men blicken flackar och jag vet inte riktigt var jag ska ta sikte. Men det är på gång. Det har redan börjat bubbla.
Så här skriver Tomas Tranströmer
Men att vara där man är. Och vänta.
Jag är ängslig, envis, förvirrad.
Kommande händelser, de finns redan!
Jag känner det. De finns utanför:
en sorlande folkmassa utanför spärren.
De kan bara passera en och en.
De vill in. Varför? De kommer
en och en. Jag är vändkorset.
Det finns inga relaterade inlägg. Otroligt!.
Tags: framåt, händelser, kommande, mål, mening, påminnelse till mig själv, riktning, tilvaron, vändkorsPosted in Frk F | 3 Comments »
Sanna reflektioner om mening och mål. Just nu är mitt mål bara att hitta ett mål. Och då menar jag inte mat. Mitt enda meningsfulla mål nu är att gå ned i vikt och att ta mig igenom ännu en vecka i Stockholmsträsket.
Jag tycker om dina filosofiska funderingar!
Jag jobbar fortfarande på att hitta mitt mål i livet. Just nu är det ganska tomt i skallen; det är alldeles för många tankar kring mitt tillstånd och jag har oerhört svårt att sortera dem. Men, som sagt — jag jobbar på det.
@Jonas: Sluta äta, flytta från Stockholm! [hoppas det går bra för dig, det var inte menat som en elak kommentar..]
Nämen BÖRJE? var det där ett dampdrag? Var och en sliter väl med sitt!