»
S
I
D
E
B
A
R
«
Jenny och jag om autism
Dec 22nd, 2009 by Frk F

Jenny Lexhed föreläser.

Jenny Lexhed ska före­läsa den 29 sep­tem­ber kl 18.00–20.00 på Scandic Horisont i Helsingborg . Alla plat­ser tycks vara slut­sålda. Nästa före­läs­ning för skå­ning­arna är i Malmö den 30 sep­tem­ber. Biljettpriset är 395 kro­nor. Mer infor­ma­tion.Hela arti­keln i H.D kan du läsa här “Det finns inget rätt eller fel kring autism” .

 

Jo, för­res­ten -  det finns fak­tiskt saker som kan bli fel eller orätt när det gäl­ler autism, och det är när man krän­ker bar­net. Det finns ganska många meto­der som gör just det, som t.ex hol­ding.  De som ägnar sig åt detta för­står oftast inte att de begår ett över­grepp. De tro att de hjäl­per till och gör livet bättre för bar­net på lång sikt. Det vill säga de för­sö­ker göra bar­net mer för­en­ligt med vad nor­men krä­ver. Detta är ett krux och en av orsa­kerna till att jag mår illa av att se vad för­äld­rar utsät­ter sina barn för.

Många av meto­derna går ut på att först bryta ned det natur­liga bete­ende och sedan bygga upp ett annat, mer önsk­värt upp­fö­rande.  Personen som rät­tar bar­net eller utför meto­den för att lindra de typiska  sym­to­men för autism kän­ner sig för­mod­li­gen lika fram­gångs­rik som en cirkusdomptör.

- Kolla, vad jag kan – jag lyc­ka­des tämja odjuret!

-  Kolla, vad jag kan. Enträgen vin­ner. Jag lyc­ka­des lära en säl gå på fyra ben, fastän han inte har några ben! Wow, liksom!

Vad jag för­stått av arti­keln har Jenny Lexhed arbe­tat med inten­siv bete­en­de­te­rapi och sonen har visat goda resul­tat. Själv bru­kar jag ta Tekla till bruks­hunds­klub­ben. Det har resul­te­rat i att hon numera kan räcka vac­ker tass och titta mig i ögonen. Nä…nu sko­jade jag å det grövsta.

Intensiv bete­en­de­te­rapi är tyd­li­gen omtyckt inom vissa lands­ting och av BAN(*host*) och även Anna Wahlgren(*host*) näm­ner det på sin hemsida.

Alla meto­der är inte bra, det var det jag ville säga. För mig har det abso­lut mest avgö­rande varit att följa bar­net, att avstå från mina egna före­ställ­ningar om hur det bör vara, och låta Tekla visa mig hen­nes värld istäl­let för att jag ska påtvinga henne mina vär­de­ringar. För att jag ska kunna för­stå och hjälpa Tekla, måste jag först se henne för den hon är. Jag kan inte se henne om jag rade­rar bort eller påtvingar henne att vara någon annan än den hon är.

Just den meto­den har inget namn ännu, ursprung­li­gen kom­mer den från det som man kal­lar “mag­käns­lan”. Men meto­den är ialla­fall ömse­si­dig och utgår från Teklas behov– så sak­te­ligt och tryggt växer vi till­sam­mans. Inte för att bli ett – men för att för­stå och accep­tera våra olika sätt att tolka ting­ens ord­ning. Inte bara för att jag vill, utan för att hon vill.

Jag sör­jer inte Teklas annorlun­da­skap och har inte hel­ler haft några dröm­mar om dun­der­ku­rer eller mira­kel. Hennes funk­tions­hin­der stör inte mig som för­äl­der, oss som familj eller henne som indi­vid. Det är tillå­tet att sörja att det inte blev som man för­vän­tat sig, men man ska inte sörja bar­net man ald­rig fick. Barnet fick jag – det är bara att gläd­jas. Och oron – den hade fun­nits där ändå – även om det inte hade varit för…

Och kanske det är job­bi­gare att ha ett funk­tions­hind­rat barn. Men var­för är det job­bi­gare? Kanske för att du som för­äl­der måste lära om?  Kanske för att du som för­äl­der bara tog för givet att allt – till och med för­äld­ra­ska­pet – föl­jer vissa mallar.

Men det är knap­past något att beklaga sig över, eller gnälla om – det är all­tid en vinst att lära sig se med nya ögon, att omvär­dera, att komma på nya lös­ningar, att upp­täcka nya värl­dar och vinklar. Det kanske man hade tving­ats till även om man inte bli­vit för­äl­der till ett funk­tions­hind­rat barn.

Gå inte på knäna, bli inte ned­bru­ten, spara pani­ken till tredje världs­kri­get – accep­tera och se bar­net för den hon är. Ta dig ur van­fö­re­ställ­ning­arna om hur ett barn ska bete sig bara för att du ska kunna avnjuta käns­lan av att vara en god förälder.

Utveckling och stimulans även för funktionshindrade, tack!
Apr 7th, 2009 by Frk F

Jag läste nyss om den som bor i Svedala. Karl är funk­tions­hind­rad, bland annat på grund av sin autism, tou­rette syndrom, tre­mor och epilepsi.

Svedala kom­mun hind­rar Karl från att utveckla sina konst­när­liga talanger genom att neka honom rätt sti­mu­lans och möj­lig­he­ten att fritt välja utbild­ning som alla andra. Svedala kom­mun hade för­mod­li­gen också valt, som en  jäm­fö­relse, att pla­cera ett snille som Einstein i en mat­teklass för lågstadieelever.

Vad tyc­ker vi om det? Är det bra att kväva en talang? Skulle sam­häl­let kunna vinna på att stödja Kalle?

Mer om Kalle via en goog­le­sök­ning: 

Här kan ni för­res­ten läsa om hur stolt Svedalas kom­mun är över Kalle och fil­men om honom:

Andra blog­gar om , , , , , , , , , ,  ,

Signum för virrpannor och tyrannosaurus
Apr 7th, 2009 by Frk F

Idé och design Lene Rasch Tant Rasch kom med den for­mi­dabla idén att skapa en logga för alla tan­ter som har någon form av neu­ropsy­ki­a­triskt funk­tions­hin­der. Enda regeln för log­gan är att man antingen använ­der den eller så låter man bli. Enklare kan det inte vara.

Så om det möj­ligt­vis finns en tyr­ran­no­saurus i din gar­de­rob, som du emel­lanåt lyc­kas dräpa, men lång­t­i­från tämja, bör du genast för­ena dig med oss.

Begrepp som“tant”, “damp”, “bok­stav” och “nätet” tol­kas i sin mest vida betydelse.

Andra blog­gar om: –tag­gar: damp , damp­tant , bok­stavs­tant , tyran­no­saurus rex , virr­panna , neu­ropsy­ki­a­triska funk­tions­hin­der , ADHD , ADD , autism , tou­rette , asp­ber­ger , Tant Rasch

ZAC browser
Dec 13th, 2008 by Frk F

zac_browser

Här kan du ladda ner: ZAC Browser — Zone for Autistic Children – Helt gratis!

 

Zac BrowserZac är den första weblä­sa­ren som är spe­ci­ellt utveck­lad för barn med någon form av autism. Den är på eng­elska. Men det ver­kar inte ha någon bety­delse för bar­nen och när jag råd­frå­gade Teklas logo­ped gav hon klar­tec­ken. Vi omger oss med eng­elska hela dagarna och även om man är autist så för­står man skillnaden.

Zac BrowserZac tillå­ter att bar­net spe­lar spel, tit­tar på vide­o­snut­tar, ritar och myc­ket mer. Många av akti­vi­te­terna sti­mu­le­rar just sådant som autis­ter kan ha lite svårt för, som t.ex soci­alt sam­spel, kom­mu­ni­ka­tions­svå­rig­he­ter och begrän­sade intres­sen. Zac är lämp­ligt för barn oav­sett om de har låg, mel­lan eller högt­fun­ge­rande autism.

Zac BrowserZAC foku­se­rar på bar­net och deras för­måga till sam­spel. Men ZAC har också ett forum för för­äld­rar, vård­per­so­nal, lärare och andra som har kon­takt med autis­tiska barn. Föräldern har också kon­troll på pogram­met genom att det bara går att stänga ned genom att trycka ctrl+L. Alltså kan inte bar­nen komma åt datorn där pro­gram­met är instal­le­rat. Det kan ju vara bra om man vill vara säker på att alla DLL-filer finns kvar när bar­nen sut­tit vid datorn.

Det finns också vari­an­ter av weblä­sa­ren som är gjorda av samma team. De kan man med för­del använda även för barn/tonåringar med autism när man vill att bar­nen ska vara skyd­dade på nätet.

De hit­tar du här – Kid Z cd

äggklocka

 

Rent gene­rellt kan man väl säga att det är vik­tigt att man begrän­sar bar­nens tid fram­för datorn. Till det använ­der vi en äggklocka som vi stäl­ler på tret­tio minu­ter. Det tog ett tag innan Tekla kunde accep­tera reg­lerna, men numera ifrå­ga­sät­ter hon dem ald­rig. Så länge saker och ting är som de all­tid varit är hon trygg.

, , barn, , , , , , , , , , , språk

Födelsefredag
Nov 30th, 2008 by Frk F

I fre­dags fyllde lill­flic­kan år. Det skulle vi så klart fira. I sista sekund slog jag in pake­ten. Det gick ganska snabbt och blev inte vidare snyggt. Sedan satte jag mig att vänta på att taxin skulle komma körande med flickebarnen.….

.…efter en stunds vän­tande gick jag ut i träd­går­den för att kasta boll med Simba. Fortfarande ingen taxi.

.…ytter­li­gare en stund senare gick vi in igen för att hämta hund­bors­ten. Då ringde tele­fo­nen. Det var från Teklas skola. Hon hade tvär­väg­rat att åka taxi och påstod att jag skulle hämta henne. Orsaken till det var att hen­nes schema visade en bild på att jag skulle hämta henne. INTE TAXI. Har hon bestämt sig så har hon bestämt sig. Det var alltså bara att invänta Vegas taxi och sedan köra iväg för att hämta Tekla. Stolletösen!

Läs även andra blog­ga­res åsik­ter om , , , , , , hits counter

Reblog this post [with Zemanta]

Kognitiva funktionshinder — vad är det?
Apr 28th, 2008 by Frk F

Vanliga funk­tions­hin­der är kog­ni­tiva funk­tions­ned­sätt­ningar. Personen vill men kan inte och kan där­för upp­fat­tas som slö, lat och oin­tres­se­rad. Men så är inte fal­let — orsa­ken är att hjär­nan inte kla­rar att sam­ordna alla signaler.

Kognitiva funk­tions­ned­sätt­ningar gör att man kan ha svårt att utföra var­dag­liga akti­vi­te­ter.
Exempel på pro­blem i vardagen

- svårt att komma i håg (minne)
– svårt att ta ini­ti­a­tiv till var­dag­liga akti­vi­te­ter (ini­ti­a­tiv)
– svårt att passa tider, att påbörja/avsluta i tid (tids­upp­fatt­ning)
– svårt med ord­ning och reda (struk­tur)
– svårt med avslapp­ning och ro, sömn­stör­ningar (stress)
– svårt att vara del­ak­tig i sam­häl­let (isolering)

De kog­ni­tiva ned­sätt­ning­arna kan leda till att det påverkar:

- för­må­gan att ta hand om sig själv i det dag­liga livet
– för­må­gan att umgås med andra — social kon­takt
– för­må­gan att arbeta eller delta i regel­bundna aktiviteter

Detta kan inne­bära att en per­son med psy­kiska funk­tions­hin­der kan ha stora svå­rig­he­ter i var­da­gen. De kog­ni­tiva ned­sätt­ning­arna kan också göra att det är svårt för per­so­nen själv eller för andra i omgiv­ningen att för­stå svå­rig­he­terna i var­da­gen. Funktionsnedsättningen kan vara var­ak­tig men kan även före­komma peri­od­vis. Det fun­ge­rar ibland och ibland inte.

Om en per­son med psy­kiska funk­tions­hin­der inte går upp ur sängen på hela dagen, inte lagar mat, skö­ter sin hygien eller beta­lar hyran i tid kan det bero på en kog­ni­tiv funk­tions­ned­sätt­ning som hind­rar per­so­nen att utföra dessa till synes myc­ket enkla var­dags­ak­ti­vi­te­ter. Funktionshindret är osyn­ligt, vi möter en män­ni­ska som ser, hör, kan tala och röra sig men sak­nar för­måga att använda sin syn, hör­sel, tal och rörel­se­för­måga på ett ade­kvat sätt.

De kog­ni­tiva funk­tions­ned­sätt­ning­arna kan ta sig uttryck på olika sätt:

  • Initiativ, pla­nera, orga­ni­sera, skapa struk­tur, moti­vera sig själv
    -  exe­ku­tiva funktioner

Man kan ha funk­tions­hin­der när det gäl­ler att ta ini­ti­a­tiv, pla­nera, orga­ni­sera och skapa struk­tur i var­da­gen, moti­vera sig själv. Sånt som van­ligt­vis krä­ver ytterst liten tan­ke­kraft, ett rutin­mäs­sigt möns­ter kan bli ett stort hin­der i var­da­gen. I mötet med omgiv­ningen kan det tol­kas som man inte vill, fast det egent­li­gen hand­lar om att man inte kan. Om man sak­nar ett auto­ma­tiskt age­rande krä­ver varje sak och moment man ska göra mas­sor av men­tal kraft och kan vara oer­hört ansträng­ande. Förmågan att foku­sera och hålla kvar upp­märk­sam­he­ten är ofta störd, man kla­rar inte sålla bort över­flö­diga intryck och enbart kon­cen­trera sig på det vik­tiga. Det är där­för inte så under­ligt att per­so­ner med psy­kiska funk­tions­hin­der sak­nar energi, blir trötta och drar sig undan.

  • Hålla ihop och foga sam­man detal­jer, tolka känslo­mäs­siga och soci­ala sam­man­hang                              -  cen­tral coherence

Funktionshinder på grund av att det är svårt att hålla ihop och foga sam­man en mängd detal­jer, ned­satt för­måga att tolka känslo­mäs­siga och soci­ala sam­man­hang. Den inre värl­den blir vik­ti­gare än den yttre. En del rea­ge­rar lång­samt eller inte alls på det som hän­der run­tom­kring dem. Andra är myc­ket fåor­diga. Man kan ha svårt att se om en män­ni­ska är arg eller om någon vill vara i fred, många bak­slag gör att man inte till­slut inte vågar ta kon­tak­ter, man drar sig till­baka och avvak­tande inför andra människor.

Man kan ha svårt att se över­gri­pande begrepp, svårt att se hel­he­ten och fast­nar lätt i detal­jer, tol­kar tal uttryck efter dess kon­kreta inne­börd och har svårt att före­ställa sig för­hål­lan­den som man ald­rig har upp­levt. Man tve­kar när man ska prova något nytt och okänt. Man kan ha svårt att skapa ”inre bil­der” och en oför­måga att ”drömma sig bort” vil­ket gör det svårt att tänka sig in i hur det skulle kunna vara i ett nytt boende eller ett nytt arbete. Den natur­liga reak­tio­nen kan bli att säga nej till allt nytt t ex i en vårdplanering/personlig plan.

  • Kroppsuppfattning och stresstålighet

Vid kog­ni­tiva stör­ningar av kropps­upp­fatt­ningen kan man ha stres­sö­ver­käns­lig­het, att man har myc­ket lätt att bli stres­sad, man kan stän­digt gå på hög­varv eller att det kan ta lång tid att varva ned till nor­malläge, vil­ket för­bru­kar myc­ket energi som kan vara en bidra­gande orsak till att man ofta kän­ner sig trötta och säl­lan utvi­lade. Sömnrytmstörningar kan också vara van­liga, den inre kloc­kan som regle­rar söm­nen har bli­vit störd och man som­nar inte när man van­ligt­vis ska göra det vil­ket gör att det kan vara besvär­ligt att komma upp på morgonen.

  • Minne

Ofta har per­so­ner med kog­ni­tiva min­nes­stör­ningar svå­rig­he­ter med när­min­net men även att ta fram lag­rade min­nen, pro­blem att kon­cen­trera upp­märk­sam­he­ten på väsent­liga saker samt ned­satt för­måga att bear­beta infor­ma­tion. Detta leder till att man har svårt att lära sig nya saker, det tar tid bland annat på grund av kon­cent­ra­tions­för­må­gan och svårt att foku­sera upp­märk­sam­he­ten. Man kan även ha svårt att plocka fram och gene­ra­li­sera kun­skap man ”glöm­mer att komma ihåg”, svårt att använda gamla kun­ska­per i nya situ­a­tio­ner vil­ket inne­bär att det är vik­tigt att träna i sin rätta miljö.

  • Inlevelseförmåga                                                                                                                                          -  the­ory of mind

Tankestörningar i inle­vel­se­för­må­gan inne­bär att man inte för­står att andra tän­ker andra saker än man själv och att man inte kan för­stå att andra har käns­lor. Det hand­lar om en oför­måga att se saker från en annans män­niskas per­spek­tiv vil­ket gör att för omgiv­ningen ses dessa per­so­ner som ego­cent­riska och det är svårt med soci­ala relationer.

Denna text är häm­tad ur boken ”Psykiska funk­tions­hin­der – stöd och hjälp vid kog­ni­tiva funk­tions­stör­ningar” av Lennart Lundin och Ove S Ohlsson. Cura, Sverige, 2002.
ISBN: 9789189091313
ISBN-10: 9189091310

»
S
I
D
E
B
A
R
«
»  Substance: WordPress   »  Style: Ahren Ahimsa