Det var väl ganska typiskt det här.…. Upptäckte nyss, när jag satt och blädd­rade till­baka några sidor, att det här kän­des bekant , ialla­fall bil­den!! och så min­des jag var­för jag lagt in en sån bild!! Som sagt, jag har nog varit inne i nån bubbla på sistone.…

Nu ska jag se till mina små och sen ska gry­torna en åktur få! Örona böj!

Jag får väl helt enkelt göra en omtenta? Det går väl bra?

Men Majsan, som är på ett myc­ket vik­tigt event, behö­ver inte upp­repa hela pro­ce­du­ren. Nu ska hon se till att spara på kraf­terna så damp­tan­terna kan få ta del av en kon­fe­rans­story senare. Ha det allra trev­li­gast där uppe!.

Dom är på hug­get, mina syst­rar och själs­frän­der, pre­cis som en och annan bro­der. Det pas­sar all­de­les utmärkt, för det här drul­liga och dam­piga dino­frun­tim­ret är en gnutta dep­pigt. Det fun­ge­rar med utma­ningar av alla de slag. Ju djär­vare, desto bättre! och man kan väl säga att Majsan lyc­kats all­de­les för­träff­ligt när det gäl­ler gra­den av mod, för det är säl­lan jag tar kom­mando av någon.…… men Majsan är ju Majsan

.…och där­för har jag tagit en bild på ett av mina skåp. Här ser ni gryt­skå­pet, som lik­som många andra för­va­rings­ut­rym­men används som ned­kast, utkast eller inkast.…ni vet, pre­cis som ett sop­ned­kast i ett van­ligt hyres­hus. Vårt hem är väl­digt väl­pla­ne­rat om man ser det ur kastvin­keln. Det är rätt kasst!

Så min veck­o­upp­gift blir alltså att städa och struk­tu­rera det som borde likna ett hus­mo­der­ligt gryt­skåp. Fixat och klassigt(inte kasst) ska det vara tills sön­dag. Vem vet, jag kanske kom­mer i nåt trans­sta­die och gre­jar res­ten av boningen också!

Kram till alla dampdemoner!

Tant Rasch kom med den for­mi­dabla idén att skapa en logga för alla tan­ter som har någon form av neu­ropsy­ki­a­triskt funk­tions­hin­der. Enda regeln för log­gan är att man antingen använ­der den eller så låter man bli. Enklare kan det inte vara.

Så om det möj­ligt­vis finns en tyr­ran­no­saurus i din gar­de­rob, som du emel­lanåt lyc­kas dräpa, men lång­t­i­från tämja, bör du genast för­ena dig med oss.

Begrepp som“tant”, “damp”, “bok­stav” och “nätet” tol­kas i sin mest vida betydelse.

Andra blog­gar om: –tag­gar: damp , damp­tant , bok­stavs­tant , tyran­no­saurus rex , virr­panna , neu­ropsy­ki­a­triska funk­tions­hin­der , ADHD , ADD , autism , tou­rette , asp­ber­ger , Tant Rasch

Lotta skic­kade en utma­ning idag. Reglerna är enkla: gå till din  6:e foto­mapp och välj din 6:e bild som ska info­gas i ett inlägg på blog­gen. Därefter skic­kar du utma­ningen vidare till några nya bloggare!

Ja, vad spän­nande! och jag rusar till foto­ar­ki­vet för att se vil­ken bild slum­pen valt till mig. Nu är jag inte lika entu­si­as­tisk längre. Anledningen ser ni nedan.

Toaborsten foto­gra­fe­rade jag i ett av mina hyste­riska spex­an­fall för ganska län­ge­se­dan. Jag miss­tän­ker att jag hade för avsikt att driva med en design­sajt.  Det blev inget med det, men nu kom ju bil­den till nytta.

Jag utma­nar här­med: Herr Kobras iakt­ta­gel­ser! MammaMumrik,  Tankar/Funderingar, Tant Rasch,  NeverCWYself , Adhdbrain, AtDeHyDi, KBP.blogg.se, Vegangeekgirl, Vilket dra­vel, Tekoppen, Lisabaralisa, Barnens hjäl­tar

Andra blog­gar om utma­ning, foto, toa­borste

Några dagars tyst­nad. Ibland blir det så. Man har inte så myc­ket att säga.

Istället gör man sånt som inte krä­ver några vid­sträckta ordvolter.

Upptäcker en blogg helt i min smak. P@kkath och klart, kan man säga! och något för damp­tan­terna att kolla in.

Kollar på OS och inser att fram­gång inte all­tid belö­nas. Framgång blir ju näs­tan lite pin­samt. Maskot i all ära, men jag hade nog hellre låtit bli.

Planerar lite cykel­tu­rer och skru­var med nya peda­ler och stänkskärmar.

Stretchar for­mu­le­rings­för­må­gan inför Bloggstafetten där jag ska för­söka fylla rubri­ken ” Ett möte som för­änd­rade mitt liv”. Hrm.……

Förbereder inför bar­nens skol­start och får näs­tan lite pirr i magen av val­möj­lig­he­terna när det gäl­ler väs­kor och penn­skrin.… Min äldsta ska börja i mel­lan­sta­diet och det är extra spännande.

Gläds åt att en av Tanterna vak­nat till liv igen. Hon har tagit på sig en helt ny kostym som mat­char hen­nes vackra ögon. Det strålar.

Sen för­und­ras jag lite över att mina blog­gran­nar egent­li­gen skulle behöva ta semes­ter efter semestern. Tro jag det!att byta ruti­ner är rik­tigt sli­tigt. Själv mäk­tar jag inte ens med att kaf­fet­bur­ken står fel i skaf­fe­riet en mor­gon. Hur känns det då för er?