Varje onsdag ska jag vara på KBT kl 10.45. För att komma så långt(i min värld är det väldigt långt) börjar jag mina förberedelser redan klockan halv åtta. Om det ska gå smidigt måste jag följa mina listor till punkt och pricka.  Listor är detsamma som trygghet. Extra bekvämt är det när varje punkt i listan poppar upp mitt framför näsan när det är dags. Det är en av möjligheterna när man har handdatorn. Sicken lyx att slippa tänka och hålla koll på klockan! Fördelen med en plingande handdator är att man programmerar hjärnan -det känns så iallafall(personlig synpunkt) och till slut kanske jag kan ta sådana där spontana skutt som alla andra gör, utan att för den delen få överväldigande drunkningskänslor. Kanske jag får lättare för att ta mig upp på vägen igen om jag skulle råka köra i diket när nån av mina punkter misslyckas eller blir bortglömda?

Det funkade inte helt idag. Jag kom sex minuter för sent. Men jag tog mig dit iallafall.

För två år sedan hade jag inte ens försökt om det fanns risk att bli försenad. Då hade jag antingen vänt hemåt igen fastän jag nått halvvägs eller så hade jag inte ens kommit utanför dörren. Hade jag väl börjat backa så brukade jag genast ta mig för någon annan syssla, försvinna in i den och "strunta" i att höra av mig, avboka eller på något sätt meddela de ändrade planerna. Det har orsakat många frustrerade och ibland förtvivlade reaktioner. Jag har fortfarande inte kommit på vilka mekanismer som gör att det blir på det sättet. Det är iallafall inget som händer för att jag medvetet tänker att det ska bli så. För visst händer det fortfarande, när det blir på tok för mycket att hantera.  Då hamnar jag i den där förbenade eremitbubblan. Fortfarande klar i huvudet, fungerande i min hemmamiljö med barn och hushåll, men helt innesluten i mig själv och mitt - utanför den stora världen.

Och jo, vi fortsatte prata om mina tre alternativ. Alternativ ett är uteslutet. Alternativ tre känns just nu mest aktuellt. Men som Witch Bitch nämnde i förbifarten häromdagen, så är det inte allt som kan förändras och vissa saker bör man inte ens försöka ändra på. Så med alternativ tre återstår det att se hur långt utanför sig själv man kan gå. Nödlösningar är inte bra. Funderar så det knakar.....

kbt, handdator, hjälpmedel, hemma, stora världen, utanför dörren, adhd, add, asperger, passa tider, tidsuppfattning, alternativ

Liknande inlägg:

1. Kära Dagbok
2. Vilket årtionde?
3. Bildbanditer och –banker
4. Sol och vår som värst
5. Inatt får han sova i soffan
6. –Enkla sanningar om män–
7. Godmorgon solstråle